Högkänslighet
En del föds med en hög känslighet för omgivningens signaler
Högkänslighet, eller HSP (highly senitive person) är ett medfött personlighetsdrag som finns hos 15-20% av den globala befolkningen. Begreppet myntades av psykoterapeuten och forskaren Elaine N Aron 1996 och kallas också Sensory Processing Sensitivity. Känsligheten är jämt fördelat mellan män och kvinnor. Högkänsliga människor föds med ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet och en hjärna som bearbetar information på ett djupare nivå. Känsligheten gör att du är mer mottaglig för emotionella och fysiska intryck från omgivningen. Denna känslighet kan också kopplas ihop med hög empati, omtänksamhet, intuitivitet och begåvning.
Högkänsliga uppmärksammar många detaljer och har svårt att filtrera bort i inflödet av intryck vilket gör att man lätt blir överstimulerad och överväldigad av intryck. Det behövs mer energi och tid att bearbeta information. I stökiga miljöer är det vanligt att högkänsliga känner sig stressade och har svårt att fokusera. Många högkänsliga behöver ofta dra sig undan till en lugn plats.
Högkänsliga har extra lätt för att ”spegla” beteenden hos andra människor eller djur (mer aktiva spegelneuron). Dvs när vi ser någon som t ex skrattar, gråter kommer hjärnan att visa samma aktivitet som om det hände oss själva.
Eftertänksamhet och strategiskt tänkande
Anledningen att högkänslighet har funnits med i evolutionen är att det är en överlevnadsstrategi att ta in mycket information som kan utvärderas efter eventuella risker innan beslutet tas. Högkänsliga kan ofta ana faror och inse konsekvenser innan andra människor gör det.
Cirka 70% av alla personer som klassas som högkänsliga är introverta och det är en vanlig missuppfattning att alla högkänsliga är introverta vilket inte är fallet.
| Högkänslighetens ABC Eleaine N Aron använder sig av akronymet DOES i sin bok ”The highly sensitive person”. Dessa bokstäver står för: D = Depth of processing (personer med hög känslighet processar information djupare in i hjärnan). I magnetröntgen har man sett att människor med hög känslighet bearbetar intrycken djupare i hjärnan och därför tar längre tid på sig att reagera. O = Overstimulation beskriver personer med hög känslighet lättare kan bli överväldigade i exempelvis sociala sammanhang med mycket människor där de utsätts för många sinnesintryck. E = Emotional reactitity dvs en stark känslomässig aktivitet; dvs att högkänsliga reagerar starkare på både positiva som negativa upplevelser. Det finns högre aktivitet i delar i hjärnan som processar känslor. Det finns också en högre emotionell reaktion då andra människor upplever glädje eller sorg. En högre aktivitet har setts i spegelneuronen hos högkänsliga. S = Sensing the subtle dvs lägger märke till detaljer som andra missar. |
| Är du högkänslig? Gör testet Det mätinstrument som används idag kallas för Highly Sensitive Person Scale (HSPS). På min hemsida har jag det svenska testet samt på engelska. Jag har också frågor som kan svara på om ditt barn är högkänsligt. |
Högkänslighet och psykisk ohälsa
Högkänslighet har visat samband med exempelvis ökad benägenhet för depression, stress och ångest för personer som växer upp i en otrygg miljö. Däremot kan högkänsliga som växer upp i en stabil och trygg miljö vara mer resistenta mot psykisk ohälsa då dom har bättre tillgång och större förståelse för sina känslor.
Högkänsliga i terapi
Jag möter många högkänsliga klienter och jag tror det beror på att jag är högkänslig själv och vi har en tendens att dras till varandra. När en människa inte är i balans blir högkänsligheten svår att hantera.
- Jag möter högkänsliga som blandar ihop sina egna känslor med andras
- En del har svårt att vara i miljöer med mycket människor
- Vissa är sjukskrivna för utmattning eller är på väg in i en stressjukdom
- Många har lätt att känna in andras känslor och svarar på detta genom att hjälpa, ställa upp och lyssna och glömma bort sig själva
- Jag möter många parklienter där ena parten är högkänslig och dom uppfattar inte det som sker på samma sätt
Vad kan du själv göra för att må bättre?
- Välj människor och omgivning du mår bra av
- Lär dig uttrycka behov och känslor. Andra människor kan inte gissa och känna av dina behov.
- Öva på acceptans och släppa taget om känslor
- Lär dig vilka som är dina och andras känslor
- Träna dig att skärma av
- Använd skydd såsom solglasögon och öronproppar vid behov
- Undvik överstimulering såsom folksamlingar och lokaler med mycket intryck
- Var försiktig med kaffe, socker och alkohol
- Meditera och öva mindfulness
- Få in egentid i vardagen
- Få professionell hjälp