Nu skall vi närma oss något av det allra viktigaste. Vi skall pröva inse att ingen annan än du skapar de känslor du känner. De känslor du känner skapas av hur du väljer att tolka det som sker. Varje tolkning du gör av en händelse skapar en viss känsla. Ändrar du tolkning och ser på händelsen på ett annat sätt, kommer du att känna helt andra känslor. Detta är helt fantastiskt.
Pröva nästa gång du känner dig störd, irriterad och förbannad att läsa i all stillhet inom dig denna text (det kräver ofta stor villighet av dig):
”Jag har skapat den här situationen så som jag ser den.”
Just i den här situationen känner du dig störd och irriterad. Sant är att en annan människa i exakt samma situation hade kunnat reagera helt annorlunda. Pröva se att irritationen, störningen och obalansen finns i dig. Ingen annan stans. Det är du som har ansvar för din irritation. Ingen annan!
Du får gärna känna det du känner. Det är helt okej att känna det du känner. Du har dina känslor. Det är också möjligt att en röst inom dig viskar, att du har all rätt att känna det du känner. Men fortfarande gäller att det är du som har tolkat situationen som du just nu står i, på det sätt som gör att du nu känner dig störd och ur balans. En annan människa hade kunnat tolka situationen på ett helt annat sätt. Och med sin annorlunda tolkning kanske kunnat känna frid istället. Du tycker kanske just där du står att världen (den andra människan) borde vara annorlunda än den är. Din irritation, ilska och besvikelse berättar för dig, inget annat, än att du just nu är i krig med verkligheten.
Exempel: Per har parkerat sin bil på en parkeringsficka och valt att inte betala parkeringsavgiften. Per kommer sedan tillbaka till bilen. Han ser att han fått parkeringsböter! 1000 kr att betala! Per blir förbannad och irriterad. Han kanske till och med blir så arg att han skäller på parkeringsvakten! Per tänker kanske också: ”Parkeringsvakten borde inte gett mig parkeringsböter!” Fråga dig nu om den tanken är sann. Är den verkligen absolut sann? Parkeringsvakten gav ju Per parkeringsböter. Kanske kan du se att den här tanken är långt mer sann för Per: ”Idag gav jag mig själv parkeringsböter!”
Du inser att Per har skapat den här situationen just exakt så som han ser den. En annan människa kan se på den här situationen på ett helt annat sätt. Kanske tar en annan människa parkeringsboten helt lugnt och betalar. Hon tänker kanske till och med att ”idag har jag lärt mig något”. Och kanske tänker hon, samtidigt som hon skrattar: ”Idag gav jag mig själv parkeringsböter.” Pröva nu igen tanken:
”Jag har skapat den här situationen så som jag ser den.”
Kay Pollak