Jag har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser. Det är uppenbart. Det är jag och ingen annan som har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser. Jag ger hela tiden allt jag ser det värde det har för mig.
Exempel: Du står och pratar inför andra människor. Plötsligt ser du att någon av åhörarna gäspar. Du har nu ansvar för hur du väljer att tolka det du ser. Om du exempelvis har dåligt självförtroende väljer du kanske blixtsnabbt att tolka gäspningen som en attack på dig själv. Du tänker kanske att den andra tycker att du är långtråkig. Kanske tänker du: ”Jag duger inte.” Eller ”Jag är inte bra nog.”

Om du mår bra och har gott självförtroende tänker du kanske: ”Där sitter en som gäspar. Kanske är luften dålig här inne?” Eller tänker du: ”Kanske har hon eller han haft en sömnlös natt? Det är fantastiskt att han eller hon är här!”
Ha ofta med dig tanken:

Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser.

Kay Pollak

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.