Ångest och depression är två av de vanligaste formerna av psykiskt lidande. De kan se väldigt olika ut från person till person och förekommer ofta tillsammans. Ibland är det tydligt vad som utlöst besvären – en separation, långvarig stress, sorg, konflikter eller en svår livssituation. Andra gånger kommer förändringen mer smygande, utan att man riktigt förstår varför.
Att må dåligt under en period är en del av livet. Men när oro, nedstämdhet eller brist på energi börjar påverka vardagen, relationerna, sömnen eller förmågan att fungera som vanligt kan det vara viktigt att stanna upp och försöka förstå vad som händer.
Ångest – när kroppens alarmsystem går på högvarv
Ångest är i grunden en normal reaktion. Kroppen är byggd för att reagera när vi uppfattar fara eller hot. Pulsen ökar, musklerna spänns och uppmärksamheten riktas mot det som kan vara fel. Problemet uppstår när alarmsystemet aktiveras ofta eller starkt trots att det inte finns någon omedelbar fara.
Ångest kan kännas som oro, rädsla eller stark inre spänning, men den kan också vara mycket fysisk. Hjärtklappning, tryck över bröstet, yrsel, illamående, andningssvårigheter och en känsla av att något hemskt kommer att hända är vanliga upplevelser.
För vissa handlar det framför allt om ständig oro och ältande. För andra kommer ångesten plötsligt i form av panikattacker. Man kan också börja undvika situationer, människor eller platser för att slippa obehaget. På kort sikt kan undvikandet kännas som en lättnad, men på längre sikt riskerar det att göra livet allt mindre.
Depression – mer än att vara ledsen
Depression innebär inte bara sorg eller nedstämdhet. För många märks den snarare som en förändring i hela sättet att fungera.
Sådant som tidigare varit viktigt eller roligt kan kännas meningslöst. Energin minskar, det blir svårare att ta initiativ och även små vardagliga uppgifter kan upplevas som övermäktiga. Sömn, aptit och koncentration kan förändras och självkritiska eller hopplösa tankar kan ta allt större plats.
En depression kan också göra att man drar sig undan andra. Det kan bli svårt att svara på meddelanden, träffa människor eller förklara hur man mår. Samtidigt kan isoleringen bidra till att nedstämdheten fördjupas.
När ångest och depression hänger ihop
Ångest och depression överlappar ofta. Långvarig oro och stress kan göra en människa utmattad och nedstämd. Omvänt kan depression skapa oro för framtiden, hälsan, arbetet eller relationerna.
Det kan därför vara mer hjälpsamt att försöka förstå hela mönstret än att enbart fokusera på enskilda symtom.
Vad händer i ditt liv när du börjar må sämre? Vad brukar du tänka? Vad gör du för att hantera känslorna? Vad undviker du? Vilka krav ställer du på dig själv? Finns det gamla erfarenheter som påverkar hur du reagerar idag?
I terapi kan man arbeta både med det som händer här och nu och med bakomliggande mönster.
Det går att få hjälp
Behandling handlar inte om att aldrig mer känna oro, sorg eller rädsla. Alla de känslorna fyller viktiga funktioner. Målet är snarare att känslorna inte ska styra livet mer än de behöver göra.
I samtal kan vi exempelvis arbeta med att förstå vad som utlöser ångesten eller nedstämdheten, bryta negativa tanke- och beteendemönster, minska självkritik och prestationskrav och hitta bättre sätt att hantera stress och svåra känslor.
Ibland behöver man också undersöka hur relationer, anknytningsmönster eller tidigare erfarenheter påverkar det man brottas med idag. För andra handlar arbetet mer om återhämtning, gränssättning, acceptans eller att återfinna sådant som ger mening och riktning i livet.
På sidorna nedan kan du läsa mer om olika former av ångest och depression, hur de kan yttra sig och vad som kan hjälpa.
Om du är osäker på hur mycket dina symtom påverkar dig kan du också göra mina självskattningstest. De kan ge en fingervisning om hur du mår, men ersätter inte en professionell bedömning.
Om du känner att du har fastnat och vill ha hjälp att förstå vad som händer är du välkommen att boka ett samtal med mig.