Blommande äng med texten Om jag vågade vara mig själv – hur skulle mitt liv se ut?

Lever jag verkligen mitt eget liv – eller det liv jag har lärt mig att leva?

Många människor bär någon gång i livet på en känsla av att något i tillvaron inte riktigt stämmer. Livet fungerar kanske på ytan, men inuti finns en stillsam fråga som återkommer: Lever jag egentligen mitt eget liv?

Här vill jag dela några reflektioner från terapiarbetet om autenticitet, identitet och modet att leva mer sant mot sig själv, tillsammans med två berättelser från terapirummet och några reflektionsövningar.

Om identitet och modet att leva sant

Det finns en fråga som ibland följer en människa genom livet. Den kan vara tyst under många år, nästan som en svag viskning i bakgrunden. Den kan försvinna i perioder när vardagen är full av arbete, relationer och ansvar. Men ofta kommer den tillbaka, särskilt i stunder av stillhet.

I mitt arbete som samtalsterapeut och parterapeut möter jag ofta människor som bär på just den frågan. Den visar sig ibland som en vag känsla av att något skaver. Livet fungerar kanske på många sätt, men ändå finns en upplevelse av att något i den egna identiteten inte riktigt har fått ta plats.

För vissa handlar detta om relationer eller livsval. För andra handlar det om något mer grundläggande – en process där man långsamt börjar förstå sin sexuella läggning eller sin könsidentitet.

För många människor inom hbtq-spektrumet är denna resa inte bara en fråga om identitet. Den är också en fråga om mod, sårbarhet och autenticitet – modet att närma sig den person man innerst inne alltid har varit.

Autenticitet – att leva i samklang med sig själv

Identiteten är den del av oss som reagerar när något känns sant. Den del som märker när något i livet inte riktigt stämmer.

Många människor kan minnas stunder då de känt sig helt och fullt sig själva. Ofta är dessa stunder förvånansvärt enkla. Det kan vara en stund i naturen, ett kreativt ögonblick eller ett samtal där man plötsligt märker att man inte längre behöver skydda sig.

I dessa ögonblick uppstår en särskild sorts lätthet.
Du behöver inte prestera.
Du behöver inte vara någon annan.
Du är bara där.
Kroppen slappnar av.
Livet känns plötsligt mer verkligt.

Den upplevelsen kan vara en glimt av det som ibland kallas vårt innersta jag – den del av oss som finns där innan vi börjar forma oss efter andras förväntningar. Inom psykologin används begreppet autenticitet för att beskriva när en människa lever i kontakt med sitt sanna jag. Forskning visar också att människor som upplever hög grad av autenticitet ofta har bättre psykisk hälsa, större livstillfredsställelse och starkare relationer (Wood m.fl., 2008).

Människor med regnbågsflaggor i ett prideståg

Anpassningens tystnad

För många människor inom hbtq-spektrumet innebär detta att man tidigt börjar anpassa sig. Kanske undviker man vissa ämnen, kanske tonar man ned vissa känslor, eller så försöker man passa in i normer som egentligen inte känns sanna.

Denna anpassning är ofta en överlevnadsstrategi. Men när den pågår under lång tid kan den skapa en känsla av att leva lite vid sidan av sitt eget liv.

Terapeut som håller en klients hand under ett samtal

En berättelse från terapirummet

Hen satte sig ner och log lite ursäktande. ”Jag vet inte riktigt varför jag är här… jag borde ju må bra.”

Livet fungerade på ytan – arbete, relation, vardag. Allt såg ut som det skulle. Men efter en stunds samtal stannade hen upp och sa: ”Fast… jag är trött.” Det blev tyst i rummet.

Under våra samtal började en annan bild växa fram. Hen hade länge levt utifrån en föreställning om att vara stark, effektiv och prestera. En person som klarar allt. Men en dag sa hen, nästan förvånat: ”Jag tror egentligen inte att jag är sån.”

Vi började utforska vad som faktiskt gav energi. Det visade sig vara det enkla:

  • att vara i naturen
  • att träffa en vän
  • att vara med barnen
  • att få ta det långsamt

”Jag tror att jag är en ganska långsam person egentligen”, sa hen. Och i de orden fanns något nytt. Inte en begränsning – utan en lättnad. Som om något föll på plats.

En dag sa hen: ”Det känns som att jag håller på att lära känna mig själv på riktigt.” Och kanske är det så förändring börjar. Inte med att bli någon ny – utan med att långsamt sluta försöka vara någon man inte är.

Par som håller varandras händer i en soffa under parterapi

När sanningen också berör relationer

Ibland handlar identitetsresan inte bara om individen, utan också om relationer. Jag minns en annan person som kom till terapi efter många år i en nära relation. Under lång tid hade personen burit på en växande insikt om sin sexuella identitet, men rädslan för vad det skulle innebära för relationen gjorde det svårt att sätta ord på känslorna.

”Jag vill inte såra den jag älskar”, sa personen. ”Men jag börjar förstå att jag också sårar mig själv om jag fortsätter vara tyst.”

Under terapin började personen gradvis utforska hur sanningen kunde få plats utan att relationen behövde reduceras till rätt eller fel. När personen till slut berättade för sin partner blev samtalet både svårt och djupt. Det fanns sorg i rummet, men också en oväntad öppenhet.

Partnern sa till slut: ”Jag önskar att du hade kunnat säga det här tidigare. Men jag är glad att du säger det nu.”

Relationen förändrades efter det samtalet. Men något annat uppstod också – en större ärlighet, både gentemot sig själv och gentemot den andre. Ibland innebär autenticitet förändring. Men ofta innebär den också en möjlighet till djupare sanning i våra relationer.

Reflektionsövningar – att närma sig sitt sanna jag

Att utforska sitt innersta jag börjar ofta med reflektion.

När känner jag mig mest som mig själv?

Fundera över situationer i livet där du känner dig mest levande och närvarande. Vad händer i dessa stunder?

Min identitetsresa

Rita en tidslinje över ditt liv och markera stunder då du känt dig fri och autentisk, men också stunder då du känt behov av att dölja delar av dig själv. (Se också övningen Livslinjen.)

Om rädsla inte fanns

Fråga dig själv: Om jag inte var rädd för andras reaktioner – hur skulle jag leva mitt liv?

Ett litet steg

Finns det ett litet steg du kan ta i riktning mot ett mer autentiskt liv?

Att återvända till sig själv

När människor börjar utforska sin identitet kan det ibland kännas som att man håller på att bli någon ny. Men i terapirummet ser jag ofta något annat. Det handlar sällan om att bli någon annan. Det handlar snarare om att återvända till något som funnits där hela tiden.

Under lager av anpassning, normer och rädsla finns ofta en kärna av identitet som väntat på att få ta plats. När människor börjar leva mer i kontakt med denna kärna beskriver många en känsla av helhet. Som om livet plötsligt känns mer levande.

Att leva sant mot sig själv är inte alltid enkelt. Men det är ofta en av de mest läkande processer en människa kan gå igenom. Bakom normer, rädsla och anpassning finns ofta en djup längtan efter att få vara den man är. Den längtan är inte ett problem. Den är en kompass. Och ibland börjar livet kännas mer levande först när vi vågar följa den.

Att vara sig själv

Kanske finns det en plats inom dig som alltid vetat vem du är.
En stilla plats
som inte formas av normer
eller av vad andra tycker att livet borde vara.

Den platsen talar sällan högt. Den viskar.

Den visar sig i små ögonblick:
när något känns sant,
när kroppen slappnar av,
när du för ett ögonblick inte försöker vara någon annan.

Ibland tar det många år att våga lyssna på den rösten.
Men den har ofta väntat tålmodigt.

Bakom anpassning.
Bakom rädsla.
Bakom alla roller vi lärt oss att spela.

Och när vi börjar närma oss den igen
händer något märkligt.
Livet blir inte nödvändigtvis enklare.
Men det blir mer verkligt.

Som om något i oss känner igen vägen.
Som om en del av oss säger:
”Ja. Det är så här det känns
att vara hemma.”

Referenser (urval)

  • American Psychological Association (2021). Guidelines for Psychological Practice with Transgender and Gender Nonconforming People.
  • Guillamon, A., Junqué, C. & Gómez-Gil, E. (2016). Brain structure research in transsexualism. Archives of Sexual Behavior.
  • Meyer, I. H. (2003). Prejudice, social stress and mental health in lesbian, gay and bisexual populations. Psychological Bulletin.
  • Wood, A. M. m.fl. (2008). The authentic personality. Journal of Counseling Psychology.
  • World Professional Association for Transgender Health (WPATH) (2022). Standards of Care for the Health of Transgender and Gender Diverse People.

Vill du prata om det här?

Funderar du över din identitet, dina livsval eller hur du kan leva mer sant mot dig själv – ensam eller i en relation? Du är varmt välkommen att boka ett samtal.

Täby · Stockholm City · Online (Google Meet/telefon)
50 eller 80 minuter · Gratis introduktionssamtal för nya klienter