Det är lätt att fastna i det som är svårt men med psykosyntesens förhållningssätt lär vi oss att vi är större än vår historia, våra sår och våra begränsningar. Bortom försvaren spirar möjligheten till något nytt och friskt och viljan att ständigt se människan ur dessa två synvinklar är ett av psykosyntesens viktigaste bidrag till den moderna psykologin.
Psykosyntes är en psykologi med själ och samtidigt en livsfilosofi. Den strävar efter harmoni mellan kropp, själ, intellekt och känslor och omfattar ett systemiskt synsätt på människa och organisation. Det är också en psykologisk modell som fokuserar på människans utvecklingsmöjligheter.
Den är en praktisk psykologi med ett själsligt perspektiv. Grundsynen är att vi är unika varelser med vilja att verka och uttrycka vårt unika jag. Kärlek, vilja, acceptans och eget ansvar utgör centrala delar i Psykosyntesen. Att utveckla och tillämpa god vilja, göra gott för mig själv och för andra såväl som att lyssna på min egen inre längtan och mina behov. Den har som mål att utveckla vår självkännedom, vår vilja och kärlek och det meningsfulla i liv och arbete. Den syftar till att skapa en harmonisk personlighet och till frigörande av vår kreativitet.
Psykosyntes stödjer oss att få kontakt med våra djupaste värden och känslan av mening i tillvaron. Psykosyntesen kallas också ”The art of relationship”. Alla metoder och redskap siktar till att träna tydlig kommunikation och skapa äkta relationer till sig själv och andra.
Psykosyntesen är en del av den Transpersonella Psykologin dvs. den inkluderar både det vetenskapliga och det andliga perspektivet på människan. Psykosyntes omfattar hela människan: kropp, känsla, intellekt och själ.
Psykosyntesen är en kreativ psykologi! Här används många tekniker utöver samtal – till exempel gestalttekniker, inre bilder, dröm- och symbolarbete, fri teckning, skrivtekniker och rörelser.
Psykosyntes är ett vetenskapligt koncept, neutralt gentemot olika religiösa och politiska samfund och rörelser.
Personlig psykosyntes
I livet har vi alla flera olika roller – som vi tilldelats av andra eller tagit på oss själva. Den roll vi har i arbetslivet kan ställa helt andra krav än den roll vi har i hemmet.
Inom oss finns också en värld av impulser, önskningar, behov, tankar och föreställningar. Känslor och tankar som kan komma i konflikt och skapa motstridiga krav, och där valet mellan egna behov och omgivningens förväntningar inte är självklart. Inom psykosyntesen använder vi uttrycket delpersonlighet för att beskriva de delar vi har inombords och som avspeglar sig i de olika roller vi har. Delpersonligheter har skapats under livets gång, och många väldigt tidigt i livet.
När vi lär oss att förstå de olika delarnas behov kan vi bättre ta hand om de konflikter som uppstår inom oss och det blir enklare att balansera motstridiga känslor och impulser. Det är då vi kan hitta vårt personliga jag och centrum, i syntesen, och därigenom skapa en varm och harmonisk relation till oss själva.
Psykosyntes i relationer
Hur du förhåller dig till dig själv påverkar hur du förhåller dig till andra. Vi blir också delvis till i relation till andra och påverkar varandra med vårt sätt att vara och kommunicera. Hur kan vi vara nära andra utan att förlora oss själva? Hur kan vi vara individer och samtidigt medlemmar i en grupp? Att ha med psykosyntesens förhållningssätt i relationer erbjuder en väg till utveckling ihop med andra.
I grupper, familjesystem och organisationer kan psykosyntes vara ett sätt att träna tydlig kommunikation och skapa fungerande relationer.
Transpersonell psykosyntes
Inom psykosyntesen finns ett andligt perspektiv som handlar om att utveckla sin potential och finna sin plats i världen. Att finna en uppgift som berikar mig och på något sätt tjänar andra människor.
Frågor av karaktären ”Var det här allt?” ”Rymmer inte mitt liv något mer?”, kan bli början till en resa och ett sökande efter en fördjupad mening. Att ge utrymme för själen.
Att använda sin vilja
Viljan har en central roll inom psykosyntesen. Utan vilja blir även det enklaste projekt svårt att genomföra. Precis som vi kan träna musklerna i vår kropp, kan vi träna vår vilja och genomföra det vi vill i våra liv.
Enligt Roberto Assagioli är viljan psykets mest centrala funktion. När du utvecklar din vilja ger du dig själv ett verktyg som kan liknas vid kaptenen på en båt – kaptenen som håller båtens kurs trots kraftiga vindar och strömmar. Att ha ett sådant verktyg inom dig ger en upplevelse av inre frihet, styrka och harmoni. Assagioli har också sagt följande om begreppen kärlek och vilja som kan översättas med (och pekar på) vikten av balans mellan känsla och förnuft.
”Ett av de främsta skälen till dagens missförhållanden är att de som har vilja saknar kärlek och de som har kärlek saknar vilja. Detta pekar omisskännligt på det överhängande behovet av integrering och förening av kärlek och vilja.”